På morgonen vaknade jag av oväntat hembesök med tårta och blommor. På Katitzy i vasastan köpte jag en klänning. På en skitig bakgata plockde jag jasmin vartefter näsan jagade. Jasmin som mamma plockat in till mitt födelsedagsbord sen jag var liten. Men kvistarna var klibbiga med små djur på så jag fick lämna dem på ett elskåp längs med vägen.
Ingen stor jasminbuske att leta godis i längre, ingen gunga att ta sig upp i himlen med. Den tallen sågades förresten ner för ett tag sen. Jag är stor nu, bor i staden. Så jag drack kaffe på Mälarpaviljongen, temakistrutar på Ropongi, kilade en ros i bakom örat och hade en dag som bara var min. Men vackrast var att sitta på balkongen i sista kvällssolen. Johanna och Sofia sjöng Ja må hon leva och många fina vänner hörde av sig. Så började dagen i kaos, mellanlandade i vemod och slog ut i rosor under kvällen.
Jag har kärleken med mig och det känns bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar