Jag svär, om tio år har jag starka armmuskler, bra kondition, körkort, två urgulliga halvlockiga ungar med tjocka ögonfransar. Jag har en egen trädgård där det växer krusbär och praktmagnolia, och min skruttiga lilla bil står parkerad intill knuten övergödd av hundkex.
Förhoppningsvis har jag även en lassiedog som springer runt och stökar intill det lilla hörnhuset, skäller glatt och viftar på svansen när grannarna går förbi. Eller om de kanske kommer in på en kopp kaffe. Kanske har jag bestämt mig för att avstå från män och istället ägna mig åt vänner och älskare. Eller så är jag över öronen förälskad och delar mitt liv med den jag har kär.
I vardagsrummet har jag ett helt bibliotek med poesi och favoriter. Golvet är i trä och några smala trasmattor ligger utstäckta i hallen och in mot köket. Solen gassar in och undulaterna sjunger. Mot fönsterbläcket blommar citronträdet som blivit stort nu och min son står och vattnar det med sin egen lilla vattenkanna. Mitt på golvet står ett dockhus, ett sånt där gammalt som min mamma säkert hade när hon var liten. Jag går ut i trädgården och plockar förgätmigej som jag sätter i den lilla miniatyrvasen i det lilla miniatyrköket och tänker att precis så här är det ju hemma hos mig.
Solen lyser in genom köksfönstret där de gula tomaterna håller på att mogna. På det bastanta träbordet i köket står datorn och jag slår vad om att det är nåt intressant som händer där, nåt projekt som jag håller på med. Nåt jobb som liksom drar mig dit, fast på ett lustfyllt sätt. Något som jag verkligen gillar att hålla på med.
Mina barn ska jag ta med på utflykter, göra roliga saker och lära dem cykla. De ska få känna att allt är möjligt och att de är fria och sedda och fulla av skratt och skönhet. Ibland kommer det vara sorgligt, ibland tristess. Vi kommer lära oss allt och bli en stark familj.
Jag kommer ta med dom på roadtrips och tälta och cykla och åka båt med dom och besöka kolmården och simhallen och bara vara hemma i trädgården och på landet och i staden och mysa i sängen. Laga ugnspannkaka och koka korndryck och sola i gräset.
Fan jag började gråta. Lipsill de va så vackert.
SvaraRaderaDu och jag, många roadtrips med hundar och ungar och glassar och korvar och kladd i bilen och sommarängar med hundkex och öl vid havet, en mulen horisont som suckar välmod. kom hem gumman, saknar dig
SvaraRaderaJag är hemma, jag är bara ute. Hittills har semestern varit Habana/Kåken/Karaokeställe/Dubbelsäng Han skickar sånger nu och jag somnar med telefonen mot örat. Men jag ringer inte tillbaka och jag åker hiss med andra killar. Men jag är lite orolig att jag lyssnar för mycket på vad andra tycker är bra och dåligt för mig och att jag kommer förlora mig själv och allt det stora som jag tror på.
SvaraRadera